söndag 4 mars 2012

Veckans femma - Gladiator (2000)

Då jag har varit i Göteborg och träffat det mesta av familjen så har jag inte varit så aktiv de senaste dagarna. Så nu tänkte jag gottgöra det med att slå på stort med veckans femma. Gladiator är enligt mig en av de två bästa filmer som någonsin gjorts, så det är den som ska ses den här veckan.

Maximus är general i den romerska armén, och kejsaren Marcus Aurelius stora favorit. Filmen inleds med en storslagen scen i Germanien, som är en del av det romerska fälttåget i Europa. Maximus leder självklart trupperna till seger, och allt ser ut att lösa sig fantastiskt för alla parter. Men ett överraskande beslut om kejsarens succession vänder uppochner på allt. Marcus Aurelius blir mördad, och den nye kejsaren, Commodus, beordrar avrättningen av Maximus och hans familj.
Maximus, som är definitionen av awesome, lyckas ju fly från detta, men det slutar inte lika lyckligt för hans familj.
För att hoppa lite så svimmar han av och vaknar upp i fångenskap. Han blir såld som slav, och omgående blir han inskickad i gladiatorspelen. Eftersom att han är väldigt duktig på att slåss så tar det inte lång tid innan han och hans gäng får åka till Rom, där de ska slåss på Colosseum. Det är här den kommer, den mäktigaste filmscenen genom alla tider, alla kategorier.
Filmen spinner vidare på rivaliteten mellan gladiatorn och kejsaren, och hur ett namn kan betyda så mycket mer än en enstaka person i tider som dessa.



Gladiator vann 5 stycken Oscarstatyetter, bland annat för bästa film och bästa skådespelare. Jag kan inte säga annat än att det är galet välförtjänt. Ridley Scott och Russell Crowe har tillsammans gjort jättemånga jättebra filmer, men detta är definitivt deras mästerverk. Skådespelet är mästerligt från huvudroll ända ner till den där random killen i publiken som verkligen vill se blod på arenan. Det är välskrivet, och Hans Zimmer överträffar sig själv med musiken.
Jag kan verkligen inte klaga på något i den här filmen och även om jag nyligen såg den för kanske tjugonde gången, så kan jag inte låta bli att älska den. Jag satt just och läste Roger Eberts rescension av den här filmen ch jag blev seriöst förbannad över hans fruktansvärt omotiverade sågning.

Detta är ett mästerverk, och du blir inte besviken om du ser den om och om och om igen.
Läs mer om Gladiator

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar